Hundar har länge varit människans bästa vän, men för personer med funktionsnedsättningar kan de vara så mycket mer. Assistanshundar är specialtränade för att ge stöd och öka självständigheten i vardagen. Här skiljer vi på ledarhundar, som guidar synskadade, och andra typer av assistanshundar som tränas för en rad olika behov, från fysiska till psykiska.

Olika typer av assistanshundar

Assistanshundar är ett samlingsbegrepp för hundar som hjälper personer med funktionsnedsättningar. De bidrar till ökad självständighet och delaktighet i samhället. Alla assistanshundar bär tjänstetecken, antingen sele (ledarhundar) eller täcke (övriga), och har ID-kort. Detta visar att de är i tjänst.

Ledarhundar – Trygg guidning för synskadade

Ledarhundar är tränade att guida personer med synnedsättning eller blindhet. De hjälper till att navigera, undvika hinder, markera trappor och stanna vid övergångsställen. Föraren måste själv ha god lokalkännedom och ge hunden riktning, medan hunden ansvarar för säkerheten längs vägen. För att ansöka om ledarhund, vilket görs hos Myndigheten för delaktighet (MFD) i samråd med en syncentral, krävs bland annat läkarintyg. Mer information om processen finns hos 1177.

Servicehundar, signalhundar och alarmerande assistanshundar

Dessa hundar tränas för att möta en mängd olika behov. Servicehundar hjälper personer med fysiska funktionsnedsättningar genom att utföra praktiska uppgifter, som att öppna dörrar eller plocka upp saker. De kan också ge stöd till personer med NPF och psykisk ohälsa. Signalhundar, å andra sidan, är ovärderliga för personer med hörselnedsättning. De uppmärksammar på ljud som dörrklockor, telefoner och brandlarm, se Smarthund. Alarmerande assistanshundar, slutligen, varnar vid medicinska tillstånd. De kan känna av blodsockerförändringar hos diabetiker eller varna och skydda vid epilepsianfall.

Psykisk hälsa-hundar

Dessa hundar blir allt vanligare och ger stöd till personer med psykisk ohälsa, som PTSD, ångest och depression. Deras närvaro kan minska ångest, bryta negativa tankemönster och bidra till ökat välbefinnande. Enligt statistik från MFD har antalet servicehundar för NPF och psykisk hälsa ökat markant de senaste åren.

Att möta en assistanshund

Det är viktigt att komma ihåg att assistanshundar är i tjänst och utför ett viktigt arbete. Stör dem inte genom att klappa, prata med dem eller ge dem mat utan att först fråga föraren om lov. Ett tappat fokus kan få allvarliga konsekvenser för förarens säkerhet. Respektera deras arbete och ge dem utrymme, information om detta finns hos SoS.

Vägen till en assistanshund

Det finns två huvudsakliga sätt att få en assistanshund, förutom ledarhundar som hanteras av MFD.

Utbilda din egen hund

Du kan utbilda din egen hund tillsammans med en certifierad instruktör. Detta kräver tid, engagemang och att hunden klarar lämplighetstester. Svenska Brukshundklubben är en av de organisationer som godkänner instruktörer och genomför examinationer.

Köpa en färdigtränad hund

Det finns också möjlighet att köpa en hund som redan är grundtränad för specifika behov. Detta kan vara ett snabbare alternativ, men också betydligt dyrare.

Kostnader, bidrag och stöd

Medan ledarhundar är helt statligt finansierade, får man som förare till en assistanshund ofta stå för en del av kostnaderna själv. En grundtränad hund kan kosta omkring 220 000 kronor. Det finns dock möjligheter till ekonomiskt stöd. Du kan söka bidrag från stiftelser och fonder. Efter godkänd examination kan du också ansöka om bidrag från Försäkringskassan för vissa merkostnader, som veterinärvård och försäkring.

Assistanshundar i framtiden

Intresset för assistanshundar ökar stadigt, och forskning visar på positiva effekter inom flera områden. Studier, som den Special Nest rapporterat om, visar att hundar kan underlätta socialt samspel och emotionell reglering för barn med autism. Detta öppnar för nya möjligheter att använda hundar som stöd i olika terapiformer.

Utmaningar och möjligheter

En utmaning är att skapa enhetliga regler och lagar för assistanshundförare. Idag tolkas reglerna olika, vilket kan leda till problem med tillgänglighet till exempelvis kollektivtrafik och affärer. Motioner har lagts fram till riksdagen för att stärka rättigheterna, se Motion 2019/20:496. Genom ökad kunskap, tydligare regelverk och fortsatt forskning kan assistanshundarnas roll i samhället stärkas ytterligare.

Sammanfattning

Assistanshundar gör en enorm skillnad i många människors liv. De ger ökad självständighet, trygghet och livskvalitet. Genom att förstå de olika typerna av assistanshundar, hur de tränas och vilken roll de spelar, kan vi bidra till ett mer inkluderande samhälle för alla.

Utöver hundutställningar är lydnadstävling eller lydnadsprov ett mycket populärt prov, både i Sverige och ute i världen. I Sverige är det Svenska Brukshundklubben som anordnar provet och bestämmer reglerna för de lydnadstävlingar som arrangeras i landet.

Alla hundar, även blandraser och oregistrerade, är välkomna att delta i lydnadsprov. Det krävs dock att man är medlem i Brukshundklubben och anmäler sig själv och sin hund i utsatt tid. Proven annonseras i medlemstidningen och på klubbens hemsida och de genomförs i fyra olika klasser.

Startklass – för nybörjare

När man tävlar i lydnad så gör man det inledningsvis i det som kallas startklass. Här ingår moment som följsamhet, inkallning, sitt och ligg. Alla moment bedöms enligt en tiogradig skala där tio är bäst och noll är underkänt. Momenten har i sig ett visst värde, till exempel så är momentet apportering högre skattat i svårighet än till exempel inkallning, och det totala resultatet är i stor del beroende av hur väl man lyckas med de svårare momenten.

För att få gå vidare till att tävla i svårare klasser krävs att man placerar sig tillräckligt högt i jämförelse med andra deltagare.

Klass 1 till 3

I klass 1 tillkommer en del nya moment men i ökande svårighetsgrad. Till exempel kan det vara så att momentet följsamhet bedöms som sämre utfört om hunden tittar bort eller inte verkar tjänstvillig under utförandet.

Men det kan också handla om andra saker, som att hunden exempelvis inte arbetar tillräckligt snabbt. Med ökande klass så ökar också kraven på noggrannhet i utförandet.

Championat inom lydnad

I den högsta klassen, lydnadsklass 3, så har momenten blivit så pass komplicerade att de bedöms enligt en väldigt strikt skala. Hunden ska inte avvika det minsta från det man upplever vara den ideala situationen eller det perfekta utförandet av ett moment.

Till exempel får inte hunden tappa apporten när den hämtar den tillbaka. Eller upprepade gånger titta åt ett annat håll när momentet följsamhet bedöms. För de hundar som lyckas särskilt bra flera gånger i den högsta lydnadsklassen delar man ut ett slags diplom som heter certifikat. Den som erövrar tre certifikat i lydnadsklass tre får titulera sig lydnadschampion. Den här titeln antecknas i de officiella dokument som hör till hunden. Ett championat anses vara mycket meriterande när man använder hunden i avel.

Brukshundklubben är en specialklubb för hundar av brukstyp. Ordet bruks beskriver dessa hundars förmåga att arbeta och det är också namnet för den hundsport hundarna är särskilt lämpade för.

Det handlar om sporter där man hunden som hjälp i militära och polisiära sammanhang. Idag är bruks en typ av hundsport i paritet med vilken annan hundsport som helst och det är framförallt tävlingsmomentet och möjligheten till meritering som gör bruks populärt. Man tävlar framförallt inom fyra grenar.

Grenen skydd

Skydd är namnet på den tävlingsgren inom bruks som handlar om att hunden ska skydda sin förare mot en förövare. Det kan handla om att hunden biter tag i ärmen på någon som låtsas råna hundföraren och därefter trycker ned personen i fråga på marken.

Militär rapport

Rapport är en gren av bruks som ursprungligen kommer från det behov av överförande av meddelande som fanns innan radiokommunikation fanns. I rapport ska hundföraren dirigera hunden att springa en lång sträcka i skogen till ett givet mål. Ofta är denna sträcka uppemot flera kilometer och målet utförs av något som hunden doftmässigt känner igen – inte sällan en annan förare.

Spår eller spårning

Den här grenen känner de flesta igen om de tänker på hur en polishundar arbetar när den ska hitta en försvunnen person. Sporten bygger på hundens överlägsna förmåga att känna lukter och spår och går ofta ut på att någon i förväg lägger ut ett doftspår i skog eller terräng.

Sök efter person

Sök påminner något om hur spår går till men handlar i första hand om att söka upp en person istället för att följa ett spår. Men i likhet med spår måste hunden verkligen använda sitt luktsinne. Den här hundsporten är dominerad av hundar som är mycket förtjusta i människor.

Att gå på en hundutställning kan vara en ganska omtumlande upplevelse för både deltagare och besökare. Det är inte sällan en glittrig och glammig tillställning som drar en stor publik bestående också av människor som inte själva har hund.

Men hundutställningar var från början att jämföra med boskapsmässor. Alltså där man visar upp sina djur med syfte att få dem bedömda enligt en standard. Många hundraser har sedan mer än ett sekel en nedtecknad rasstandard och vid en hundutställning jämför man i hur stor utsträckning hunden stämmer överens med denna standard.

Svenska hundutställningar

När man säger att en hundutställning är officiell så menar man att resultatet från utställningen är meriterande för hunden som ställs ut. Den poäng som tilldelas eller den bedömning som görs av hunden noteras i officiella register och blir tillgängliga för andra hundägare. Det här kan vara bra för de som till exempel vill använda hunden i avel. Men minst lika många är roade av det tävlingsmoment som en hundutställning innebär.

I Sverige är det Svenska Kennelklubben, SKK, som är officiell arrangör av utställningar, ofta genom någon av sina special- eller rasklubbar. När SKK själva arrangerar en utställning på högsta nivå så kallar man det för en internationell utställning. Då är alla i Sverige godkända raser välkomna att delta och resultaten från utställningen är också internationellt giltiga.

Den största internationella utställningen i Sverige är den stora utställning som hålls i samband med Hundmässan i Stockholm varje år. Det är en utställning med en över 100 år lång historia.

Hundutställningar i världen

Den internationella hundutställning som har bäst renommé i världen är utan tvekan brittiska Crufts. Det är en flera dagar lång mässa som varje år hålls i Birmingham. Första gången Crufts anordnades var 1891 vilket gör att utställningen utöver att vara världens största och mest berömda också är världens äldsta hundutställning.

Hundutställningen grundades av Charles Cruft som jobbade för en firma i England som tillverkade hundgodis och hundmat. Han reste runt i Europa för att marknadsföra företagets produkter och blev med tiden alltmer intresserad av att arrangera jippon för att uppmärksamma företaget. Hundutställningen Crufts började som ett sådant jippo.

Crufts är idag ingen öppen tävling som vem som helst kan anmäla sin hund till. Utställningen är mer ett slags toppmöte mellan hundar som meriterat sig väl under året. Den brittiska kennelklubben rapporterar till Crufts vilka hundar i varje ras som gjort bäst ifrån sig och dessa blir sedan inbjudna. Crufts hålls i mars varje år.